Sigrid, Louise, Indra, Lina, Setenay och Selinay gjorde det riktigt bra i cafeterian under tävlingen. Tack även till familjerna Thell, Schütz, Nilsson och Johansson som ställde upp och möjliggjorde att cafeterian kunde vara öppen under hela turneringsperioden. Här nedan syns Indra och Selinay:

Gillar att traditionen med avslutningsmiddag har tagits upp igen. Skönt att mumsa på pizza när allt är avklarat.. och med min löptur precis avslutad kunde mitt samvete vara hyfsat rent.

Trots rekordmånga starter, 260 stycken, och att jag trodde det skulle bli tajt att få ihop allt (utan att behöva spela fram till midnatt) gick allt smidigt under de nio dagarna som turneringen pågick. Tack till tävlingsledarna, till domarna där Valter, Magnus, Filip och Selinay (som verkligen brinner för dömandets konst) drog ett tungt lass och till alla som jobbade i cafeterian.

Valter åkte ut i semifinal i PS12 igår. Sissi vann sin pool i FS10, men sen blev det två förluster i finalpoolen. Ändå en bra 3e-plats. I Bankeryd gick Hanna till semifinal efter övertygande vinster. Nära där också mot slutliga segraren.

I stort sköter sig både tennisföräldrar och spelarna som tävlar väldigt bra, vilket också har varit fallet under årets Vårvinterslicen. På banan tycker jag tom att det har blivit lugnare än på den tiden jag var junior och spelade (ja, jag var väl inte jättelugn alltid när spelet inte stämde). Tycker mig tyvärr ha sett en tendens att en del föräldrar har någon slags dialog (blir mest monolog, men ändå) med sina barn medan barnen spelar. Efter var och varannan boll säger man något så högt att både barnet och folk i publiken kan höra det. Att säga "kom igen!" någon gång då och då är helt ok för mig, men ibland tas det ett steg längre. Man lägger sig under nivån som kan ses som uppenbar coachning, men ändå gränsfall som "rör på fötterna", "håll i bollen", "fokusera nu" osv. Även högljudda applåder när barnets motståndare gör ganska oprovocerade misstag. Möjligt att jag är gammeldags i det här fallet.I en av turneringens sista matcher hamnade det över gränsen och extra tråkigt när det gick ut över en av våra unga domare. Jag var inte tävlingsledare idag, kom upp för att springa på löpbandet, vara med på avslutningsmiddag och sen sy ihop säcken efteråt med efterarbete för tävlingen. Såg därför bara delar av matchen men Jon fyllde i luckorna.. och han var långt ifrån glad över vad han fick bevittna. Från start var det livligt på läktaren. Efter ett tag lades fokus på domaren, som för övrigt har gjort det fantastiskt bra under hela turneringen, att han gjorde misstag. Då blev det kritik mot honom, riktigt högljudd kritik som han omöjligt kunde missa ens där nere på banan. Givetvis blev det omöjligt för honom att döma när allt detta samtidigt hände uppe på läktaren. Jag hade inte själv klarat av att döma korrekt under dessa förutsättningar, och än mindre kan man begära det av en kille som fyller 13 år i år. Det gick inte till slut och Jon fick hoppa in. Han gjorde det för att den unge killen skulle komma bort från en situation som han ofrivilligt hade hamnat i och absolut inte ville vara i, inte för att hans dömande inte var tillräckligt bra. Svårare att utsätta Jon för samma kritik, då hade det nog blivit spel för tomma läktare. Matchen avslutades, men några tankar får jag så här efteråt:* jag tycker aldrig det är värt att tvinga fram ett byte av domare när man i processen får en ung domare att må dåligt. Om det nu var några feldomslut (vilket jag inte är säker på att det var) är det en del av tennis som man får lära sig att leva med som tennisförälder.* den högljudda stämningen på läktaren spred sig till banan och spelarna såg riktigt stressade ut, med dåligt humör som resultat. Jag tror stämningen på plan hade förbättrats avsevärt med lugn och ro på läktaren.Poängen med mitt blogginlägg är inte att peka ut någon, men jag hoppas att alla föräldrar till tävlande Lugispelare inser hur viktigt det är att ni uppträder korrekt när era barn tävlar. Applådera bra bollar. Givetvis kan det bli lite slagsida åt att applådera egna barnet, men glöm inte att även applådera bra spel av motståndaren. Att säga "kom igen!" kan vara ok, men håll er i bakgrunden. Ni vill givetvis ert barn väl, men det bästa för deras spel (och er egen hälsa) är att ni stöttar tyst under match. Uppmanar alla att läsa Fidde Rosengren artikel som var i Tennismagasinet. Den finns även uppsatt på anslagstavlan på första våningen i hallen.

En hel del WO hittills idag, men väldigt många extremt jämna matcher bland de som spelats. I FS12 var det dessutom väldigt välspelat när Isabel Källmén slog Victoria Carlsten med 7-5 i avgörande set:

Valter vann dagens semifinal med 6-3, 6-1 mot Ross Weibull och är därmed i semi i PS12:

Lina och Jesper övertygade när de vann 6-2, 6-1 i finalen i mixad. Lina servade bra hela matchen och så även på matchbollen (Valter stör med sin tumme...):

Lite slö med uppdateringar på bloggen några dagar.Även om man tror sig ha mycket tid när man är 11-12 timmar i hallen vissa dagar, blir det mindre tid över än man tror. Många bra matcher. En del WO pga sjukdom, men det har i alla fall gjort att tävlingsledning kommit hem innan midnatt.

Dennis Eleskovic slog Andreas Luttropp i finalen i PS18:

Lina och Jesper såg till att Lugi vann mixeddubbeln:

Alexandra Almborg på prisutdelning med Hampus:

Amanda Citré blev trea i FS14:

Finalparet i PS16 (Andreas Luttropp slog Felix Mörck):